Nu har det varit många inlägg om fibro och dåligt humör men det är en sån vecka nu bara.
Att leva med fibro är tuffare än vad man tror. Jobbigast är att försöka förklara för andra hur man mår, hur man har ont, varför man är så trött jämt och varför man är på dåligt humör för det mesta..
Mitt humör har väl alltid varit lite svajigt men nu är det extremt.. Nästan så man kan tro att man har mens för jämnan. Kan räcka med att någon säger ETT ord fel så är allt kört. Vill verkligen inte ha så. Man vill vara glad, man vill ha humöret på topp. Men vissa dagar är tuffare än vad man orkar med.
Som tex igår höll jag på att göra mat och frågade Kasper om han kunde gå ut med soporna, Ja jag gör det snart sa han. BOOM å där försvann det glada humöret bara för att han inte ville göra det just när jag sa till och jag gick ut själv med soporna. Så jäkla onödigt men det räcker med en sån liten sak att allt förstörs. Som tur är så har jag en sån underbar pojkvän som vet hur jag är och struntar i sånt där och tar inte åt sig :) Min Kappe är bra han :) <3 <3 Inte alla som gör de men tur jag lever med en underbar människa som stöttar mig även när man mår piss och beter sig som en tjurig 14 åring..
Dock är det tur att det inte är så jämt, jag kan även vara glad :) Är egentligen en väldigt glad person :)
Alla dagar är olika, även för andra är det såhär.. Men som sagt det är bara att ta en dag i taget!
Puss & Kram
Malin
Kommentera